We gain in awareness by seeing each thing in its own terms. If we think in terms of quality, that means we are comparing the work we experience with standards that represent our prejudices. Now, if we can somehow empty our minds of our prejudices then we can possibly approach our experience, whether it is in or outside art, for what it is, that is to say directly. —John Cage interviewed by Jonathan Cott (1963)
Vad lärde vi oss idag?
Ny ordar från en konstig landa,
som vi nu kallar hem.
Stänker, skvätter, plaskar,
Svenska synonymer,
för spelar i vattnet.
Vår tunga är gjorde inte för det.
Vår Engelska munnar motstå.
Den Svenska regnbåge prata så snabb,
deras munnar förkortar orden,
en färdighets dans.
Ja är “ah”,
vad är “vah”,
six är “sex”…blink blink,
morgon låter som “moron”,
obehagligt att hälsa på en man.
Skicka låter som “gwhick-ah”,
en göra låter som “yer-ah”,
men sko är “skoo”,
en gå är “go-ah”,
att komma ihåg allt är en utmaning.
Svenska kan börjar en fråga med ett verb,
de kan sätta “inte” efter verbet,
lättlast bokar är var jag dölja,
när det känns en lite mycket.
Men vi håller ut,
vi fortsätter läsa,
prata vår egen Svenska,
försöker prata utan att skämmas.
Vi kanske få orderna fel,
vår ordföljd fel också,
men vi framsteg i vår egen väg.